Vi börjar sakta återhämta oss efter en strålande midsommar!

Sillunch med la famiglia på Graceland II (systers sommarställe), kan det bli bättre?

Festeliten (jag och O) stannade kvar över natten och spelade otroligt osportslig boule, grillade och samt smällde upp tältet på rekordfart.

Trots att vi inte gick och lade oss förrän....sent... så vaknade hela klanen till liv vid 9 dagen därpå och vi avnjöt kaffe och äggsmörgåsar nedspillda i varsin solstol på gården.

Mor kom heroiskt och hämtade oss samt körde hela ekipaget hem till Sandkilen.

Hundarna skötte sig exemplariskt i princip hela tiden och blev bortskämda med prinskorv, mackor och färskpotatis. Viggo kan nu lägga till "har såvit i telt" på sin meritlista.

Tack Marina, Boa och Felix för allt roligt!

Samt Mor för skjutsen hem på lördag förmiddag!

Fröken Igurt är inte riktigt på topp idag. En molande trötthet har plågat mig och jag har faktiskt sovit större delen av eftermiddagen samt inte ätit middag. Släpades ut av O på promenad med hundarna nyss och känner mig något piggare.

Hurra, imorgon är det midsommarafton!

Hundarna är båda nybadade och borstade enligt konstens alla regler (Uno: Blä!...Viggo: Vatten, vad skoj!). Jag har gjort potatisgratäng att medföra till syrrans landsställe så hela lägenheten stinker av vitlök och västerbottenost.

Vi ska dessutom tälta, vilket äventyr...! Ola har ägnat hela eftermiddagen åt att gräva fram vårt kupoltält som hittills överlevt 5 festivaler. Frågan är om det pallar en midsommar hos Nilssons, haha..

Så här känner jag mig när Viggo kommer med sina otäcka små tänder...

Bloggen har semester eftersom dess ägare ligger hemma med förkylning.

Sympatier och gåvor mottages gärna. Maila för adress.

Viggo och Uno har insett att det är väääldigt roligt att jaga varann fram och tillbaka genom lägenheten, så just nu känns det som om vi lever mitt i ett Formel 1-lopp dygnet runt.....

Har inte uppdaterat bloggen på ett par dagar nu eftersom jag är en utmattad skottemamma som dessutom sköter om jobb och hem.

Värmen har förvandlat min hjärna till skär gröt som fungerar knappt hjälpligt... Idag blåser det dock, vågar man hoppas på lite regn?

Viggo växer! Han äter oavbrutet, busar med sin storebror Uno och kan nu to.m sova på golvet i sovrummet utan att behöva ha hage.

Mor sköter just nu alla public relations, speciellt på den snart världsberömda Skottebloggen.

Historisk dag: jag lät Ola gå och storhandla ensam!

O försäkrade att detta skulle gå alldeles strålande och försvann iväg.

Jag gick hem och vred händerna - tänk alla katastrofer som kan inträffa...

O hittar inte den där speciella köttfärsen som jag beställt och får ett sammanbrott.. O spräcker kroppspulsådern av ilska över att alla potatisar är olika stora... O välter cykeln på vägen hem, längs Estunavägen rinner 3 liter mjölk...

Men nej då! Ekipaget kom hem i triumf. O hade till och med hittat rabattkuponger som han använt (jag, El Sniko, gladdes särskilt över detta faktum). Well done!

Jag är välsignad med bjäfsgenen, direkt nedärvd av vissa till mig närstående kvinnliga släktingar...hmm..

Detta medför att jag älskar söta saker, nick-nacks av alla slag, tingel-tangel etc. Viggos intåg i vårt hem har öppnat nya portar: det finns massvis med webshops som säljer otrolig söta skotteprylar!

Väskor, porslinsfigurer, vykort, smycken, hundhalsband, tartanrutiga hundvästar...listan kan göras hur lång som helst. Dessutom finns det mängder med vintagesaker att köpa efter skottens storhetstid på 40-och 50-talet.

Skickade ett tackmail till Scottie Connection som jag beställt hundhalsbande från och tackade för snabb frakt och bifogade en söt bild på Viggo.

Och titta här!

Viggo har hamnat högt upp i deras galleri!

Igår kväll fick Viggo utöva sina social skills till fullo. Vi var nämligen på Terrierklubbens Matchshow på Kista Brukshundklubb!

Viggo gjorde storslagen entré och blev genast fotad, fick hälsa på vuxna terriers av allehanda raser och naturligtvis gullad med av tusen människor.

Viggo blev matad med köttbullar och skällde tufft på stora hundar.

Hela kvällen kom det fram folk som sa typ "Är det du som har den söta skottevalpen? Ryktet har gått...." och sen försvann de ner på Viggonivå..never to be seen again....

 V fick to.m vara med på skottelagets lagbild och stå bredvid vinnaren! Jisses..

Bilder finns att se här (två på Viggo och en på hela laget).

Vi hade otroligt roligt och alla människor var så trevliga och vänliga.

Viggo var inte ett dugg trött när vi kom hem utan skulle naturligtvis skrävla för husse och Uno om allt häftigt han varit med om.

Sen kraschade han utmattad på sovrumsgolvet med benen rakt ut. Han såg ut som någon som ligger utslagen på vägen mellan campingen och Stora scenen på Hultsfredsfestivalen.

Igår var Viggo på krogen!

Det hela började med att familjen beslöt sig för att ta en längre promenad. Said and done! Vattenflaskor fylldes, hundväskan plockades fram och vi begav oss ut. Viggo fick omväxlande gå och sitta i sin bärväska med öppning så att han kan kika ut på världen. Nere på stan blev vi oavbrutet kommenterade om Viggos oerhörda söthet. V älskade all uppmärksamhet och morsade glatt på alla!

Lade märket till att flera butiker har börjat ställa ut vattenskålar ute på gatan till förbipasserande hundar. Det gillar vi skarpt!

Vi gick vidare ner till Kärleksudden där Viggo fick bada. Uno, som är mer tveksam till allt som har med vatten att göra, satt kvar på stranden medan V plaskade runt. Blöta och sandiga gick vi tillbaka mot stan. Plötslig hunger och en viss trötthet överföll oss och det beslöts unisont att vi gjort oss förtjänta av middag ute.

Mot Dejvan som hade smällt upp sin uteservering!

Viggo placerade i sin väska på bänken intill matte, Uno la sig och sov under bordet (inte helt olikt andra killar som går på krogen med andra ord). Personalen kom med en jättebunke vatten till pojkarna, hygglo!

Medan Ola och jag goffade i oss god mat somnade hundarna i skuggan....

Vilket totalmys!

Det är VARMT!

Ola och jag spenderar dagarna på balkongen, dricker en och annan Budweiser och fläktar oss med tidningar. Uno har nu insett att Viggo förmodligen inte bara är här på tillfälligt besök....

Pojkarna kommer bra överens så länge Viggo med jämna mellanrum förpassas till valphagen och Uno får fortsätta sitta i knät och bli matad med banan av husse, hihi.

Viggo fortsätter att slå världen med häpnad. Vart vi än går blir vi stoppade av människor som utbrister typ "Åh! En skotte! En sån har jag inte sett på 20 år!". V hälsar glatt som den goda representant för sin ras som han är.

V har dessutom lärt sig att lägga tillbaka en leksak i sin toybox och sen ta en ny. Tänk vad begåvad man kan vara när man är 11 veckor...