Idag bär Ola och jag rött samt äter munkar till dessert för att uttrycka vårt stöd för folket i Burma. Munkätandet kanske låter oseriöst, men det kändes kreativt när vi var i affären...

 Kära läsare!

Tack för alla söta kommentarer, ville bara försäkra mig om att det fanns någon poäng med att fortsätta blogga.... och det finns det ju!

Vad gör Ingrid på sin lediga dag?

Tar sovmorgon? Icke.

Susar omkring och gör sjutusen saker? Absolut!

Planerar nya illdåd? Självklart...

For iväg till skolan imorse och gick på föreläsning om hälsa och välbefinnande. Framhöll mina åsiker om forna tiders sunda sätt att se på hälsa, dvs. äta riktig mat utan en massa läbbiga onaturliga tillsatser (man slipper bli allergisk, deprimerad och få dålig hy) och röra på sig på ett naturligt sätt (dvs. inte ta bilen överallt, cykla, ta trapporna istället för hissen m.m).

Fick medhåll av läraren som sa att jag "slog huvudet på folkhälsospiken" och sen höll hon ett brandtal om faran med pulverdieter och att slå rot i tvsoffan framför hjärndödande tv-program. Jag gillar henne mer och mer för varje lektion..

Har stekt en miljon pannakakor varav hälften donerades på ett serveringsfat till vår söta granngumma som just blivit opererad för bråck.

Uno fick två fläsksvålar som tack, haha!

Just nu ligger nyss nämnda hund i knät på husse med ett pocketexemplar av Albert Camus "Pesten" på huvudet...

Själv laddar jag inför en hel helg av dubbelpass..wish me luck!

Det råder stillhet på Igurs Lilla Lila....men bakom kulisserna råder febril verksamhet.

Återkommer med mer inom kort.

Vad tyst det är, inga kommentarer?

Har Yours Truly mist sin trogna läsarkrets?

Ola och jag bestämde oss idag för att laga marängsviss för att fira vår allmänna förträfflighet + att vi gått nästan en mil på förmiddagen.

Alltså gick vi till affären för att skaffa ingredienser  och lite annan krafts (läs: veckohandling a la grande).

Vid maränghyllan genomgick vi en äktenskaplig kris:

traditionella marängen eller Olas förslag, marängbottnar?

Jag ville göra en old school-sviss med maränger, glass, grädde och chokladsås. Allt nedvänt i en stor skål i lagom kaos.

Ola kände sig djärv och ville åstakomma något han kallade "en organiserad marängsviss: marängbottnar med glass emellan, grädde ovanpå och runt samt chokladsås.

Jag som är automatiskt tveksam mot att förstöra gamla hederliga recept strävade emot! Ingen får peta på min sviss!

Dock gav jag med mig i utbyte mot en veckas disktjänst.

Smakar det inte gott kommer O få äta allting själv.

Jag står beredd med ricinolja, haha!

Ola, kvarterets spänstigaste brevbärare, försvann i gryningen för att fullborda sin plikt som Samhällets Stöttepelare.

Undertecknads hurtighet fann inga gränser så jag begav mig iväg på en långpromenad runt elljusspåret. Ångrade mig halvvägs, det var skitkallt ute... men varket mitt samvete eller pliktkänsla tillät mig att vända. Har man börjat får man avsluta!

 Hemma väntade en lägenhet i fullständig kaos. Inga ursäkter i form av helgjobb fanns heller. Face the fact; jag var tvungen att städa.

Ringde till Mor och gnällde.

Ingen respons, hon befann sig i samma desperata tillstånd.

Enades om att med djärva steg och (i andan) klut på huvudet närma oss våra respektive skräpiga hem och höras av efter avslutat projekt.

Började patetiskt städa i marsvinens burar. Fortsatte med badning av två ovilliga råttor som hellre ville ligga i sin snarkofag (ett gammalt fågelbad) och grisa. Klippte 131 marsvinklor.

Dammsög, svabbade golven, bytte sängkläder, rensate ur garderoben...i takt med nya arbetsuppgifter steg energin. Hurra!

Sen slog det mig.....röret under handfatet.....det rinner trögt....skiten måste rensas.....neeeeeeeej!

Utrustade mig med tjocka diskhandskar (givetsvis svarta med döskallar på, något för dig Marina?) och en lång smal borste.

Kände mig sig Julie Adams i filmen "Creature From The Black Lagoon" från 1954 när hon ska närma sig den mörka träsklagunen för första gången. Man vet att något riktigt otäckt döljer sig där men inte exakt vad..

Jag ska bespara Er detaljerna, men var glada att ni inte var där!

MEN..nu rinner det undan + jag känner mig otroligt listig som lyckades mecka ihop rören igen SAMT komma ihåg packningen! Det ni....

Nu är det helg! Skål!

Känner ett kliande behov av att dela med mig av min senaste kulinariska upptäckt: pasta med tonfisksås.

Vad behövs?

2 burkar tonfisk

en burk passerade tomater

ett par stavar selleri

en rödlök

matlagningsgrädde eller lättcremefraiche

ev. vitlök

pasta i valfri form (jag brukar köra med penne eller gnocchi)

Hacka den röda löken och sellerin, fräs tillsammans i stekpanna. Ös ner tomaterna och tonfisken. Krossa ev. vitlök och ha i. Låt puttra ca 5 minuter på svag värme. Ös i matgrädden och rör om, krydda med svartpeppar och låt det stå och mysa en stund.

Servera med pasta och sallad.

Urgott! Och räcker till en middag + två matlådor.

Jämmer, jämmer.... Har lyckats sträcka vänster sida av ryggmuskulaturen (somnade vriden som en potatisskruv med en Klas Östergren-bok över nyllet). Med ryggont kan man boktavligen inte göra ett dugg!

ALLT gör ont: klä på sig, ligga ner, stäcka sig efter saker, öppna de enklaste förpackningar...

Jag hasar omkring som Ringaren från Rinkeby och ser helt deformerad ut.

 Kurerar mig med gamla hederliga metoder såsom värmedyna och Tigerbalsam ( + en och annan Citodon).

Ola rann iväg imorse till sitt nya jobb, utrustad med matlåda och gympaskor.

Hurra, jag får spendera mina lediga dagar ensam! Det låter ju enormt egoistiskt, men behovet av ensamtid är det ju fler än jag i vår familj som har...

Tänk er själva att inte kunna städa och feja precis när ni själva vill för att det sitter/står/ligger någon annan individ i vägen?!

Eller ha någon som klagar på lukten när man gör något skojigt långkok?

För att inte tala om det besvärliga i att en svettig och lerig typ kommer in och solkar ner ens nyputsade badrum....

Och jag skulle kunna offra minst ett finger för att kunna få till hennes frisyr..för att inte tala om förklädet!
"Honey, I'm home!"

Hurra, Ola har fått jobb på Citymail!

Vi rullar oss i rysk kaviar, sprutar champagne från balkongen...stor glädje och fest hela helgen, jobbet drar igång redan på måndag.

Jag har naturligtvis satt Charles Bukowski's "Postverket" i händerna på honom. Ola jobbade på CM på Södermalm för flera år sen, så han vet hur det fungerar (dvs. inte mycket har hänt...)