Såg nyss en intressant dam i kön på Willys. Hon måste ha varit den bittraste och mest förgrämda individ jag någonsin sett1Surheten hade liksom mejslat sig in i varenda por i ansiktet och den munnen kan inte ha vänds upp i ett leende de senaste 20 åren. Hon gnällde på sin gubbe, på kassörskan och på världen i största allmänhet.Jag hade god lust att vända mig om och fråga något i stil med:"Livet blev inte riktigt vad du hade hoppats på, va?" Men jag behärskade mig.Vem vet, hon kanske drömde om att bli lindansare i Paris och hamnade istället i Nynäs med beige täckjacka och Bingolotter...