Trots framgångar på diverse plan så har jag haft en ruvande irritation i mig hela dagen.

Kan inte hjälpas, sådär är det ibland. Man retar sig på precis allt. Folk är idioter över lag, de lyssnar inte på vad man säger, drar egna (felaktiga) slutsatser, gör inte som de sagt, tramsar, står i vägen....listan kan göras oändlig.

Då det säkert till stor del är mitt eget humör/hormonstatus som det är fel på framtvingar jag en (viss) trevlig ton för att sedan gå hem och svära högt och illa!

Förhoppningsvis är jag gladare och mer tolerant imorgon... Det MÅSTE jag vara eftersom jag har sjutusen ärenden att utföra och måste således ner på stadens gator för att trängas, köa och tvingas på alla sätt konfronteras med dessa lågpannade individer som stör mig. Ur vägen!

Viggo har förälskat sig en pudeltik som bor i vårt kvarter. Hon tycker väl att han är OK, men Viggo är hejdlöst kär och försöker förtvivlat komma på ett sätt att övertyga henne om att de är ämnade för varandra.
Det går sådär. Jag överväger att boka bord på Ett Glas till det potentiella paret. "Två Spaghetti Speciale!"