Åh New York... Jag vill tillbaka! Jag vill känna asfalten under fötterna, se alla roliga karaktärer på gatorna, kunna köpa frukt vid korsningen Broadway och 79:e klockan halv elva på kvällen, äta världens godaste mjukglass som serveras ur en pytteliten vagn vid Battery Park, få höra "Have a nice day and night, Miss!" från killen man just handlat en tidning från i den lilla butiken runt hörnet...

Det är så mycket jag älskar med New York. Allt vimmel, alla butiker, att öppentiderna inte är ett dugg begränsade, parkerna, folket, maten...

På lördagen begav sig valda delar av sällskapet (alla utom Ola, som susade ner till China Town) till Central Park där vi hade en mysig picknick. Tanken var först att vi skulle sitta vid vattnet, men den var omgiven av staket så vi uppsökte en slänt på nordöstra sidan istället. Här intogs rikliga mängder bröd, ostar, vin och kakor. Mys!

Efter ett par timmar begav sig Sammy och John iväg på skojakt och Britt och jag stack, något vinfryntliga, ut på upptäcksfärd på Upper West Side med målet att hitta en restaurang att fira svärmors bemärkelsedag på. Uppdraget lyckades - här vimlade det ju av trevliga ställen!

Valet föll tillslut på Al Dente (tror jag?), ett litet italienskt krypin med vita dukar och levande ljus.

På söndagen beslöt jag och Ola att det var dags att promenera över Brooklyn Bridge! Naturligtvis var det den enda regniga dagen på hela resan...

Men skam den som ger sig! Vi tog tåget österut, klev av vid Brooklyn och letade upp brofästet. Ola försökte arrangera en bild av mig vid skylten "Welcome to Brooklyn" där jag skulle stå och ser lagom hård ut (i själva verket var jag sur för jag var redan genomblöt..), men det försvårades av att det hela tiden myllrade omkring japanska turister runt mig (jag kände mig som the Green Gigant).

Så klev vi då över den gigantiska bron. Dimman var så tjock att vi inte ens såg Frihetsgudinnan, regnet vräkte ner och jag var (i vanlig ordning) oerhört kissnödig. Planet där man går ligger ovanför den flerfiliga bilvägen och man går på glesa träplankor som sviktar...*svälj*

Det var riktigt maffigt och en lite svindlade känsla när man närmade sig Manhattan igen och såg stan utifrån.

Sen följde en sanslös fars då vi skulle försöka hitta en toalett till mig. Vi hamnade bara i stora korsningar utan tillstymmelse till caféer eller annat. Jag stog med benen ikors och kved, Ola skulle vara hjälte och styra upp situationen, men lyckades kanske inte rikigt till 100% eftersom den enda alternativ han lyckades finna var trädgården till New Yorks stadshus - kanske mindre lyckat om man blir påkommen med brallorna nere där, oavsett anledning?

Men tillslut fann vi ett Starbucks och en dvdbutik, två flugor i en smäll!

Två timmar senare kom vi ut i ösregnet med varsin jättekasse med fynd och kastade oss i en taxi upp till hotellet för nu var det dags för födelsedagsmiddag!

Vi svidade om och piffade till oss på rekordtid och stolpade över till de andras rum där skumpa väntade - skål!

Svärmor uppvaktades med presenter och hurranden, sen begav vi oss mot Al Dente där vi åt en fantastiskt mysig middag.

Ola och jag tog spaghetti och köttbullar, vilket kanske inte låter som något extravagant - men halleluja vad gott det var!!! Vitlök och basilika, färsk pasta,

dessert, vin och trivsel, kan det bli bättre?

Vilken härlig dag!