Gårdagens IKEA-besök kan liknas vid att ha överlevt ett slagfält.

Tusentals stressade människor med bultande tinningar och primitivt beteende, gråtande barn, barnvagnar som oavbrutet kördes in i ens smalben, svett, panik, hittar inte det man ska ha, Ola och jag grälade om vilka lakan vi skulle ha, återförenades över en ny badrumsmatta, hatade alla andra besökare som var tvungna att armbåga sig fram..

Efter drygt 4 timmars helvete kunde vi utmattade men muntra packa svärfars bil full med:

- en 3-sits röd manchestersoffa (äntligen gott om plats!)

- 3 bokhyllor (till DVD-samlingen)

- 2 cdhyllor

- diverse småkrafs och lullull som mattor, duschhylla, korgar etc.

 Vi själva fick då inte plats i bilen och lommade bort till busshållsplatsen. Tack vare vägarbeten och inställda tåg tog det oss närmare tre timmar att ta oss hem. Soffan fick inte plats in förrådet så den står nu inplastad i köket. Vad det känns värdelöst att spendera en massa pengar och sen inte få packa upp det förrän om tre veckor!!