Har en sån där alldeles underbar morgon som ibland bara kommer till en utan att man anstränger sig det minsta.

O har susat iväg till sin första föreläsning. Jag sitter i pyjamas och äter fil med skivad apelsin och kanel i, dricker kardemummate och tittar på söta selyhamterriervalpar på Helenes blogg.

Det spelar ingen roll att grannen spelar (dålig) musik alldeles för högt eller att jag egentligen borde göra ditten och datten.

För nu sitter jag här och bara finns.

Och det är så skönt!