När man inte längre har lust att slösa energi på dumma människor som inte förtjänar nån uppmärksamhet eller förarga sig över saker man ändå inte kan styra över....då kan man istället glädja sig över till synes banala men ack så trevliga saker!

Som att solen skiner så all snö gnistrar som Marilyn Monroes diamanter, eller att Lindex säljer 50-talsunderklänningar i autentisk modell.

Sånt gör mig genuint lycklig. Och ja, jag vill hemskt gärna få en sån i födelsedagspresent. Svart, helst.

Jag har insett att de 150 exemplaren av tidningen Rekord Magasinet som jag fick ärva efter farfar nog satte mer spår i min själ än vad jag tidigare förstått...Likaså mormors stringhylla (som ny pryder sin plats i mitt sovrum).

Jag tycker bara om saker från 40-/50- och tidigt 60-tal. Snitten på dåtidens kläder, då midjan satt där den skulle och inte oklädsamt nere vid höfterna.

Formen på möbler och färgerna, lekfullheten i design och utförande. Bilarna!

Musiken, filmerna.... Som om ni inte redan visste att jag tycker så..men idag slog det mig verkligen. Insikt, kallas det visst.

Inte ens halsont och lätt feber kan få mitt humör att vara annat än gott idag!