OH....MY.....

Igår kväll kom STORMEN! Rutorna skallrade, det tjöt och ven men framför allt snöade det kopiösa mängder!

Kunde inte somna inatt, funderade på att ringa pappa och befalla honom att inte sätta sig i bilen på morgonen.. Vovvarna kom och låg mellan oss i sängen, riktigt mysigt hade vi.

Vaknade av att Uno pep vid 04.20 - hans kissblåsa hade visst också blivit en smula nervös.. Så jag fick vingla upp, kränga på mig kläder, ta med hundarna (Viggo tyckte att allting var otroligt spännande) och möttes av en vägg av snö!!! Fick inte upp porten, det var helt omöjligt. Uno tittade förtvivlat på mig. Vad gör man?

Tog mig ner i källaren och lyckades få upp bakdörren nere vid tvättstugan. En liten bit från dörren fanns en snövall som räckte mig till midjan. Uno pulsade över den medans den något mer kortbente Viggo fick lyftas.

Det blåste så kraftigt att jag var rädd att hundarnas koppel skulle gå av!

Gick/hasade runt huset och rastade, tog oss sen in igen med mycket möda genom porten.

Nu på morgonen har blåsten avtagit och vi gick en promenad hela familjen och studerade snölandskapet - det känns som hur vintrarna var när vi var små!

Vilken tur att kylskåpet är fullt... dock måste jag ge mig ut och handla marsvinsmat snart. Och alla bussar är inställda till/från Norrtälje!

Lyckligtvis kan jag åka med en granne som jobbar på samma ställe som jag.

Obehagligt nog har jag ärvt en smula av mammas fallenhet för att bli uppiggad av katastrofer. Jag bläddrar i mina kristidsböcker och funderar på allt gott man kan laga av mögligt bröd och potatisskal om det skulle behövas..