Min mobiltelefon har dött.

Den första instinktiva reaktion var panik. "Hur sjutton ska jag klara mig nu då??!"... Men ändå kändes det ganska skönt på något sätt.

Jag har ju faktiskt både hemtelefon och mail. Nu är jag inte längre lika övertygad om att jag kommer kasta mig iväg för att få tag i en ny mobil. Finns så mycket roligare saker att lägga pengarna på.

Ganska befriande att inte känna sig beroende av telecomteknik hela tiden.

Tids nog så kommer säkert omgivningen kräva att jag köper en ny telefon.

Vad skönt det vore om alla vande sig vid att inte vara tillgängliga jämt (igen)?