Har funderat mycket på det här med djurrättsrörelsen och djurs välbefinnande.

Jag har tidigare varit väldigt och är fortfarande till viss del engagerad i det.

Mina åtsikter och inställningar till många saker skiljer sig en del från de allra mest fanatiska aktivisterna, vilket för mig är ett sundhetstecken....

Jag är kontaktperson för Djurens Rätts lokalavdelning, månar oändligt mycket om djur, läser allt jag kommer över om vad som händer inom djuromsorg och politik. Skulle inte ha några problem med att äta helt vegetariskt om jag bestämde mig för att göra det (och detta i såfall som protest mot slaktindustrin och djurhållningen såsom den ser ut nu, inte för att det är fel i sig att äta kött); redan nu äter vi vegetariskt flera gånger i veckan helt enkelt för att det är gott.

Jag avskyr djurförsök, storskalig uppfödning, djurindustrin, behandlingen av djur och allt otäckt som sker dagligen i form av djur som far illa på olika sätt.

Få saker gör mig så arg och jag är villig att offra mycket tid och energi för att lyckas göra någon skillnad.

I princip stöder jag direkt aktion, dvs. att ingripa omedelbart när ett djur far illa. Det är en svår fråga, eftersom det ofta innebär olika lagbrott att göra så. Men en varelses välbefinnande måste väl ändå gå före lagen?

Däremot är jag emot fritagningar i form av utsläpp, te.x av minkar. Hur länge klarar de sig i naturen? De har ihjäl varann, blir stressad, påkörda etc.

För mig känns det inte som rätt sätt att bekämpa pälsindustrin på.

Det här är så svåra frågor som det inte finns något klart och riktigt svar på, och man skulle kunna diskutera detta i all oändlighet.

Jag tror att i slutänden måste var och en lyssna till sitt eget samvete och ingripa då man känner att man måste.

Trots allt har revolutionerande saker som avskaffandet av slaveriet, införandet att kvinnlig rösträtt etc. skett tack vare lagbrott och civil olydnad.

Något som jag dock i många år har stört mig på, och nu kommer äntligen poängen med mitt inlägg, är okunskapen hos många djurrättskämpar.

Dom vet ingenting om djuren som de värnar om. De vet inte hur djuren fungerar och vad de behöver. I många fall finns en romantiserad bild av "alla varelsers befrielse" och det låter ju vackert  - men verkligheten ser inte riktigt ut så.

För några år sen fick jag ett telefonsamtal från en vän som i sin tur hade en bekant som deltagit i att frita några marsvin från en uppfödare som sålde sina djur till forskningslaboratorier.

Dessa godhjärtade men kanske naiva aktivister hade ingen aning om hur de skulle sköta om dessa marsvin.

"Vad äter dom?"

Jag bad min vän framföra de basic instruktionerna ("sågspån, hö, morötter, vitkål, vatten, ett hus och alltid minst två av samma kön i en bur") och hoppades att de nu fria men vilsna små djuren till sist skulle få ett gott hem att leva resten av sina liv i.

Vad hade alternativet varit? Släppa ut dom i skogen?

Andra ger sina hundar och katter vegetarisk mat vilket för mig känns märkligt - då tar vi ju ifrån djuren deras naturliga vanor och behov.

Äsch, jag skulle kunna ge tusen exempel och jag känner jag snart kommer babbla bort mig i ett oändligt långrandigt resonemang....

Kortfattat:

Jag tror inte på en värld där tidigare domesticerade djur ska få leva "fritt", men jag tror på en värld där människa och djur lever i harmoni och där alla djur får obegränsat med respekt och omtanke.

 

mor

19 mars 2010 15:40

Så klokt och bra skrivet att jag får tårar i ögonen...

Kram, kram

Mamma

 

Maud

19 mars 2010 17:02

Ack, så klokt du skriver, Ingrid! Man blir alldeles matt över så mycket okunnighet det finns och så mycket hjärtlöshet!! Ingen respekt för allt levande och så åt andra hållet;missriktad välvilja! Bra att du är så engagerad! Kram från gamla faster Maud

 

Helene

19 mars 2010 19:18

Halleluja!

Du sammanfattar det hela så bra! Några egentliga kommentarer behövs knappast.

Personligen tycker jag att det är ok att äta kött men vi konsumenter måste bli mer kritiska till djurhållningen och allt runt omkring. Jag köper bara ägg från frigående höns, jag vägrar äta kyckling som transporterats med långtradare 60 mil (närproducerat ska det vara). However, hur sjutton vet man hur hönorna haft det när man tar ett ägg till frukost på konferenshotellet? Och biffen man beställer in på restaurangen? Hade biffkon det bra? Det här är ett ämne man kan diskutera i det oändliga men jag tror det viktigaste är att vi blir mer medvetna och ställer mycket högre krav på djurhållning, transporter osv.

 

lisbeth

19 mars 2010 22:26

Maud - jg är så glad att du engagerar dig så mycket i La Famillia och då inte minst dina syskonbarn!

Tack för dina trevliga och kloka kommentarer - även på min blogg!

Faster? - Javisst! "gammal"...??? Vafalls!!!

Kram, kram

Lisbeth - lillebror hälsar

 

Gisela

20 mars 2010 11:21

Mitt i prick!

http://svinkonst

 

Britt

20 mars 2010 11:30

Vi kan bara hålla med dig i ditt engagemang om djurens rätt. (Jag vet en person till som skulle ha tyckt lika, "mor Elsa" däruppe.) Och tack för den fina bilden.

Kram,
Britt och Sammy

 

Marina

21 mars 2010 09:41

Du skriver så bra Ingrid, men tyvärr, jag tycker bilden var bäst (ta inte illa upp nu)

Kramisar från Stora-syster

Miss D tackar för gratulationerna till hennes första CAC (cert)

 

Ingrid

21 mars 2010 11:59

Tack för alla positiva och instämmande kommentarer! Känns så bra att det är fler som delar mina åsikter och känslor.

Britt: Jag tänkte faktiskt på Elsa när jag skrev, vi pratade mycket om djur hon och jag.

Marina: Det är helt ok, jag misstänkte att du skulle tycka om bilden.. ;)

http://igurt.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vilka underbara dagar vi haft i Spanien....! Vi har ätit en miljon oliver, latat oss vid poolen, snurrat i medeltidsgränder kl. 03 och dansat, badat i en toksalt Medelhavet, mumsat världens godaste mat, träffat sanslösa karaktärer, druckit 2-eurosv...

    Hej och voff från Roslagen!

Om 48 timmar åker O och jag på gemensam semester till Spanien! Första destination är Sevilla, sen tåg till Valencia på östkusten. Förväntningarna är höga, vi blev ju störtförälskade i Spanien under vår helg i Barcelona.... Det är 30 grader i Sevi...

  Idag fyller jag 33 år! Firade igår en smula med glada kamrater i Stockholms 1:a majtåg och har jag tur fortsätter firandet idag.. Ha en fin dag, alla vänner! ...

Jobbar som en dåre, försöker emellanåt vara trevlig mot min omgivning, borde boka trimtid till Viggo (han liknar mer och mer en övervintrad hippie vilket han själv inte verkar ha ett dugg emot) samt vaccinera pyret - men det har inte hunnits med. Sna...