Fick nys om att en av systersönerna fått ett nytt specialintresse: grodor...

Eftersom jag av okänd anledning är ägare till en ENORM mjukisgroda föll det sig naturligt att donera sagda djur till honom. Om jag nu kunde hitta den....

Hur kan en plyschgroda lika stor som en västgötaspets försvinna?

Gav upp sökandet på lördageftermiddag och återupptog det söndag morgon.

Hittade grodan i källaren! Bar upp åbäket, mötte en granne i trappan.

Undrar vad hon tänkte när hon mötte mig kl. 08.10 en söndagmorgon med rätt härjat utseende, ytterkläder på och en stor grön groda under armen?

"Lördagkvällen måste ha gått vilt till..."

Tog med groda samt Viggo till föräldrahemmet där jag hjälpte Far & Mor att baxa ner två skåp ("Nu fastnar det i kröken! KRÖKEN! Lyft! Släpp! Knuffa!"), grävde bokstavligen fram min gamla stereo som till min stora häpnad fungerade.

Ola var djupt imponerad över anläggningens ljudkapaciteter och verkade belåten med att jag släpat hem den (vilket inte alltid är fallet med saker jag tar hem...)

Jobb inatt, så måndagen går i slapphetens tecken.

Äggsmörgås och te står på lunchmenyn.