Jag räknar sekunderna innan O trillar i......

Ola med konstnärliga ambitioner klättrar nere vid ån för att hitta rätt perspektiv..

-Matte, kan vi inte gå ut nu?

Dagen har präglats av totalt slappande, liggandes diagonalt tvärs över sängarna och läsa "Luftslottet som sprängdes" samt nya numret av skottetidningen. Att O inte begripigt min åtrå för en liten skäggig vän är totalt obegripligt.

Det står en mjukisskotte i vårt sovrum.

Det dräller av skottetidningar överallt.

Det sitter en bild på en skotte på kylskåpet.

Jag surfar på skottesidor varje dag och visar O alla särskilt söta bilder.

Är män av naturen tröga? Eller är det ett mentalt försvar, att förneka det uppenbara?

Min skuldra gör ont av och till. Avskyr att känna mig klen!

Tränar nu med gummiband varje dag för att stärka eländet. 

Tilltvingar mig massage av O på kvällarna, Uno hjälper gärna till genom att studsa runt i soffan och tror att det är en ny skojig lek.

Kom tillbaka, kära våren. Min balkong längtar efter blommor!!

Nyss hemkomna från Nynäs där vi besökt Ola föräldrar och haft det oerhört trevlig (som vanligt). Åt fantastisk mat, gott vin och Uno fick äta tjälknöl (för oinvigda: köttbit som tar ungefär ett dygn av långsam ugnsbakning att tillaga...)

Stapplade hemåt vid lunchtid. Hann precis med tåget och råkade hamna i den vagn där tydligen hundar inte var tillåtna, vilket är varannan pendeltågsvagn på den gamla sortens tåg. Eftersom ingen någonsin klagat tidigare under alla miljoner resor jag gjort med Uno trodde vi att det inte gjorde något..

Ha!

Hamnade mittemot Surkärringen Från Helvetet.......

Föreställ er detta: den fulaste, mest förgrämda och glädjelösa människa som kan existera. Ihopsnörpt hönsrövsmun, grått dött hår, ser förmodligen 15 år äldre ut äv vad hon är och hennes mest erotiska uplevelse någonsin var förra året när kontrollanten från Radiotjänst satte foten på hennes dörrmatta och bad att få se tv:n.

SurKärring: Ni vet att den här vagnen inte tillåter hundar va?

Jag: Jo, jag vet....men vi var lite sena och hade inte så mycket val när tåget kom. Hemskt ledsen.

SK (tittar på oss som om vi matat henne med arsenik) : Nähä! Det inte VI ALLERGIKER heller!!

Jag (vänlig och behärskat): Ojdå, är du väldigt besvärad?

SK (stirrar på oss och halvskriker): Nej, inte ännu....men jag kommer förmodligen bli!!! (som om vi medvetet försöker ta död på henne)

Jag (sammanbitet, härsknar till eftersom det jag avskyr otrevliga människor): Nej men då får vi flytta på oss...

SK: Ja, var snälla och GÖR DET!!

O, Uno och jag sätter oss i andra änden av vagnen. Jag ser kärringen från min sida och ser att hon inte alls är belåten med att vi bara flyttat oss 20 meter. Vi sitter kvar på rent trots.

Jag bli vansinnig på såna här människor!

Om jag hade varit allergiker hade jag hajat att "ok, de här personerna har inte tagit med sin hund för att jävlas med mig" och på ett vänligt sätt talat om att jag var pälsdjursallergiker.

Med lite vänlighet och schysst attityd kommer man så mycket längre, man löser problem på ett smidigt sätt och folk slipper bli förbannade.

Jag har allra största respekt för folk med diverse överkänsligheter och kommer undan med det mesta eftersom jag te.x inte röker och använder parfym bara till fest.

Men måste man bete sig som ett rövhål så fort något obekvämt kommer i ens väg?

Jag hade lust att stolpa tillbaka och skalla kärringen, men Ola tyckte att det var synd att slösa energi på henne.

Jag hade dock glatt lagt lite kraft på en dansk skalle...

Nog om det (även om jag fortfarande är sjukt förbannad och irriterad).

För övrigt har helgen varit splendid.

Nu ska jag lägga mig i soffan med en tjock bok och äta praliner.

Två slagna hjältar ramlade innanför tröskeln vid ett inatt..

Efter att ha ätit kinesisk buffé (jätteräkor i kvadrat + gratis efterrätt) åkte vi till debaser för att se Tiger Army.

Oerhört bra! Det är alltid kul när såna mindre band får en trogen publik och lyckas sälja slut på biljetterna.

Massor av tjusiga 50-talstjejer att spana på och få inspiration till nya hårspännen och väskor.

Mötte Far i dörren imorse och mottog en galen Uno som direkt sprang in i sovrummet och hoppade på husses mage (och kissblåsa...).

Uno slockade sen i sin korg och vägrade gå ut förrän vid lunchtid.

Uppbringade med tillräcklig kraft för att orka träna lite, susa ner på stan och gå på biblioteket (lämnade tillbaka åtta böcker och lånade sju nya), hämta paket, skicka paket till min kompis Idha som bor i England och saknar svensk lakrits och kaviar, köpa hudkräm på Apoteket samt morötter till arga och hungriga marsvin som terroriserat mig med sina tjut hela morgonen.

Now off to work..

Vi står startklara och ska inom kort åka till Stockholm för att se en spelning med ett av våra favoritband, Tiger Army. Om punk hade funnit 1956 hade det låtit som dom..

Innan dess ska vi äta kinesiskt på nåt hak på Sveavägen. Igurt har duktat sig och tränat, storhandlat, bytt i marsvinsburar samt dammsugit.

Uno ska lifta med Far hem till kollot på landet. Det är inte ett dugg synd om honom! Om Mor läser detta...ge U någon form av mat, för han har inte ätit något annat än ostskivor och cornflakes idag (dvs. saker som ramlar ner från frukostbordet).

Mors!

Är rent sinnessjukt trött även idag. Har försökt kurera mina onda axlar med lite gympa hemma (den som tittade in genom vårt vardagsrumsfönster imorse hade skrattat ihjäl sig..) och Iprengelé - med måttlig framgång.

Tröstade mig med att köpa ett par riktigt mörkblå 50-talsjeans med hög midja på Lindex, nedsatta från 399 till 99:-!

Märk väl att jag inte använt jeans på närmare 10 år... de satt lyckligtvis som gjutna runt min Rubensröv och fick följa med hem.

Mor dök upp och vi utbytte varor (hö mot henna).

Hon inspekterade mina grisar som satt i varsitt hörn och rapade.

Utfodrade Ola med lasagne och lyssnade på hans utläggningar om Ungersk 60-talsfilm. Nu ska jag gå och svimma i min sköna säng.

Go'natt, världen.