Har ett rubbat schema resten av veckan, jobbar 18-10 tre dagar i rad. Lägg därtill att jag ska ta mig hem (tar minst en timme, oftast 1 1/2) samt ta mig dit igen. Jag skulle nästan hellre jobba tre dygn i streck istället för att hatta fram och tillbaka för ett par timmars ledighet varje dag!

Har spenderat förmiddagen med att simma tvärs över sjön Lommaren och tillbaka, urskönt.

Min mobil har nu tvärdött, men lyckligtvis hade listiga Mor en ny lur på lager (ursprungligen från Stora-Syster, tror jag?) som jag lyckades få liv i. Om jag fick bestämma skulle mobiltelefonen aldrig ha uppfunnits, den är ett otyg som styr alldeles för mycket av människans liv. Man blir bombarderad med reklam för ringsignaler, trakasserad av mobilförsäljare i matbutiken medans glassen smälter och mjölken härsknar, de ringer hem till en, de förföljer en på stan etc.

Att resa kommunalt kan vara en plåga - tack vare mobilerna! Det pratas högt (om allt, det finns inga spärrar för vilka ämnen som känns ok att dryfta offentligt), det spelas musik, spelas spel, det plingar och tjuter - jag blir galen!

Jag har öronproppar som brukas flitigt, jag står inte ut med alla ljud.

Vilken tjatig bakåtsträvare jag är...

Nu, off to work!

Viggo för drygt två år sedan!