Nej, det är inte vårt hotellrum..men nästan.

Söndag 3/6

Alcatraz-time!

Man kan inte åka till San Francisco utan att besöka fängelseön som ligger strax norr om hamnen.

Said and done.

På vägen ut från hotellet hälsade de spansktalade vägarbetarna glatt på oss eftersom vi gått förbi där flera gånger redan och slutade artigt att borra när vi gick förbi (att folk tilltalade mig på spanska skulle komma att ske upprepade gånger under veckan).

For ned till hamnen Fisherman's Wharf och ställde oss i biljettkön som ringlade sig längs hela kajen. Det går ungefär 10 avgångar varje dag så vi var optimistiska om att få komma ombord. Fick ganska snart besked om att alla dagens biljetter var slutsålda - vilket mörker!

En snubbe närmade sig kön och sa lite halvhögt "Does anyone need two tickets to the next boat?" O reagerade med skeptism, men eftersom jag är ganska listig, försigkommen och hyfsat snabbtänkt (tack för generna, mamma!) klev jag snabbt ur kön, morsade och bad att få veta mer.

Mannen presenterade sig som mr. Richards och hela hans familj (som såg ut som en vit version av familjen Cosby) hade köpt biljetter dagen innan men två av döttrarna hade blivit sjuka. Alltså hade de nu två plåtar som de gärna sålde för 30$ (ordinarie pris 45$). Hustrun såg att jag såg intresserad men tveksam ut och skyndade sig att visa deras egna biljetter för att jag skulle se att det inte var någon bluff.

Vilken schysst deal!

Jag la beslag på biljetterna, halade upp stålarna och O och mr. Richards förseglade affären med ett fast (manligt) handslag.

Vi kilade ner till båten som skulle gå inom ett par minuter och en kvart senare klev vi iland på Alcatraz.

Häftigt!

Man fick ströva fritt och hur länge man ville så vi spenderade hela dagen där med att går runt allting, spana på ruiner, gå guidade turer inne i själva fängelset, ta massor av bilder och på köpet bli solbrända.

Man riktigt kände Al Capones ande som satt kvar i väggarna...

Sent på eftermiddagen tog vi båten tillbaka till fastlandet, snokade upp en trevlig medelhavsrestaurang och belönade oss själva med skaldjurpasta och rött vin som rann ner som hallonsaft.. Botaniserade i skiv- och filmbutiker på vägen hem (alla affärer har öppet till 21-22 på vardagarna och ofta till minst 20 på helger) och shoppade DVd-filmer så fingrarna (och plånböckerna) blödde. Allt är sjukt billigt om man hittar de rätta butikerna och det är lätt att göra fynd.

När vi trosade hem  kunde vi unisont konstatera att vi fallit pladask för San Francisco och att vi stormtrivdes..!