En sån dag!

 Precis allt var tvunget att fixas: veckohandling (kylskåpet innehöll en sötpotatis, två burkar barnmat till råttorna samt lingonsylt med utgånget datum..), ett tvättberg var tvunget att avverkas före kl. 16.00 och köket behövde en uppryckning.

Var tvungen att lämna O mitt i allting för att dra till jobbet. Ringde efter par timmar och hörde hur det gick med allting?

Jodå, det gick bra förutom att en halvgalen grannkärring (sjukpensionär, nyfiken och sinnessjuk = sämsta möjliga kombination) hade hackat på honom i 10 mintuer för att han tvättade hundens filt ("Jag är faktiskt alllllleeergiiiiisk!") trots att O bevisligen torkat ur maskinen med papper och tömt alla luddfilter. Sen hade katastroferna avlöst varandra: O hade skurit upp fingret på Unos koppel (blodvite uppstod), plåstren från Willys var av östtysk kvalité och fäste inte, svärfar ringde och insisterade på att diskutera hur våra nya gardinstänger skulle sitta medans maten blev vidbränd , 100 olika telefonsamtal skulle ringas (ingen var naturligtvis anträffbar) och det spöregnade när han skulle ut och springa.

Notera gärna att inget av ovanstående hade hänt om jag varit hemma...

Vi enades om att garnnkärringen kunde brinna i helvetet (ett gnäll till och det kommer dimpa ner sura räkskal i hennes brevinkast) och att vidbrända laxfiléer är kalasgott om man har tillräckligt med gräddfil på dom.

Gonatt!