Uno är hemma, at last!Åh vad vi har saknat Uno Sprallman.... Tack snälla Far för att du skjutsade ner honom!

LördagSamma frukostprocedur upprepades. Dock var vi djärva nog att be om äggröra. Vet dock inte om budskapet riktigt gick fram, för de förväntade scrambled eggs liknade mer "egg-mess"...men gott var det iallafall.Lördagen ägnades helt och hållet åt Camden, detta alternativkulturella mecka som till stor del består av rock- och punkbutiker och dito marknadsstånd.Vi traskade dit, en promenad på ca en halvtimme.Halleluja!!Vi dog och hamnade i himlen...I ett område minst lika stort som Norrtäljes innerstad..ett sagolikt myller av folk, gator proppfulla av butiker som sålde allt mellan himmel och jord. Rockmusiken dånade ut ur högtalare på gatan och vi gick bara och gapade.Regnet vräkte ner men det tog vi knappt notis om.Hittade naturligtvis en massa saker att köpa, bla. ett par leopardmönstrade skor på rea, Beatrix Potters sagor på DVD (ni vet den där balettuppsättningen som visas på tv ibland, stor barndomsfavorit!), diverse skivor (bla. Hank Williams for 2£) och en bok om monster i gamla skräckfilmer från 20-50talet.Kalla och blöta tog vi sedan och flydde in på en litet kafé där vi värmde oss med hett te och varma kycklingsmörgåsar. Var någonstans utom i England får man gå ut genom en enorm trädörr ut på bakgården för att uppsöka toaletten?Vi förväntades oss en hink med en genomblöt toarulle på marken, men lyckligtvis fann vi en riktigt anständigt toa i trädgårdsskjulet (?).Dagens absolut mest osannolika händelse ägde rum sent på eftermiddagen inne i ett av de flervåningshus med inomhusmarknader. Jag stog och gaggade med en kvinna som sålde smycken och i ögonvrån noterade jag en kille som sog kusligt bekant ut. Han stannade ut och såg både chockad och överraskad ut. Peter! En gammal kompis från gymnasiet som jag inte träffat på säker 9 år!Hur stora är oddsen?!Han bor numera strax utanför London och jobbad med datorer.Stor munterhet utbröt, O dök och presenterades och alla pladdrade i munnen på varann.Vad kul! Peter var på språng och skulle vidare, men vi bytte adresser och sa morsning.Snacka om att världen är pytteliten..Runt 18-tiden promenerade vi tillbaka till King's Cross, lyssnade på musik på en pub på vägen och slank in på det asiatiska haket för middag.Resten av kvällen ägnades åt avkoppling, brittiska tv-deckare (haha, jag har sett ett Midsomer-avsnitt som inte visats i Sverige ännu!) och Guinness.Alldeles perfekt, med andra ord.